Dags för julkalender!
December närmar sig med stormsteg och då är det dags att börja räkna ner dagarna fram till julafton med en julkalender!
Julkalendrar kan man så klart köpa färdiga, tv-kalendern med sina klassiska luckor, en chokladkalender eller en kalender från något leksaksföretag men ändå roligare - både för barn och vuxna - är det att göra en egen kalender.

Det finns paketkalendrar att köpa där man lägger en liten present i varje låda eller påse. Man kan också tex köpa påsar med nummer på som man hänger upp tex i form av en julgran på väggen eller i ett snöre i taket i barnens rum. Fyll sedan kalendern med små gåvor. En fin penna, ett hårspänne, ett suddgummi, julklistermärken att sätta på fönstren, små djurfigurer, ett läppcerat, en badanka... Det är det roliga i att öppna ett paket som ska vara huvudsaken med en julkalender, inte främst prylarna som är i den...

Tips!
Får du inte plats med gåvan i paketet eller påsen, skriv en ledtråd till ett gömställe och lägg i paketet. Själv gåvan gömmer du sedan dit där ledtråden leder - då blir det hela ännu roligare! En ledtråd kan tex vara "Under något som har fyra ben på dagen och sex ben på natten" = sängen.

Gör en egen pyssel- och sagojulkalender
Med Grapevines julkalender kan du själv göra en riktigt rolig pyssel- och sagojulkalender till barnen! Du fixar kalendern i form av ett eller flera kuvert som ska öppnas varje dag fram till julafton. Innehållet att fylla kuverten med får du färdigt i form av roliga pysselblad och en personlig, spännande julsaga "Mysteriet på Tometholm" med ditt barn som huvudperson - i följetong fram till jul.
Läs mer och beställ julkalendern här>>
Var kommer julkalendern ifrån?
Julkalendern kommer från Tyskland och dess historia börjar på 1880-talet. Fyraårige Gerard tyckte väntan på julafton var lång, så hans mamma ville göra det hela lite mer uthärdligt så hon tog en bit färgglad kartong som hon fäste tjugofyra kakor på. Gerard ficksedan äta en kaka varje dag fram till jul. Gerard Lang växte upp och var vid 1900-talets början delägare i ett tryckeri. Minnet av mammas kak-kalender inspirerade honom att börja tillverka den första tryckta julkalendern.

Gerhard Langs adventskalender hade två ark, från det första skulle man klippa ut julmotiv som man sedan klistrade på anvisad plats på det andra arket. Succén blev stor och på 1920-talet skapade Lang sedan en ny variant av julkalendern med luckor och även tredimensionella julkalendrar med plats för små presenter. Julkalendrarna hade motiv av vintriga städer eller religiösa motiv.

Den första svenska papperskalendern kom 1934. Den kallades Barnens adventskalender och såldes av Sveriges Flickors Scoutförbund. Den första kalendern var tänkt att tecknas av Elsa Beskow, men hon hade inte tid, så istället blev det barnboksillustratören och vykortsmålaren Aina Stenberg MasOlle som tecknade kalendern, något hon sedan gjorde varje år fram till 1964.

1961 började Sverige Television sända en adventskalender på TV. Denna första adventkalender började sändas den 27 november, eftersom man sände det första avsnittet på första advent. Den första julkalendern "Titteliture" råkade ändå få 24 avsnitt, eftersom man vid denna tid inte sände TV på onsdagar.

"Mysteriet på Grevenholm" från 1996 är en av de mest klassiska julkalendrarna och har flera gånger utsetts till den bästa. Andra populära julkalendrar är Sunes jul (1991), Trolltider (1979) och Teskedsgumman (1967)