Semmeldags!

Länge började semlor säljas på fettisdagen och såldes sedan varje tisdag fram till påsk. På 60-talet ändrades sederna och numera brukar semlorna dyka upp i konditorifönstren redan i januari.

Seden att äta fastlagsbulle eller semla kommer från vårt katolska förflutna då fastan inleddes med fastlagen sex veckor innan påsk. Fastlagen var en rolig tillställning då man skulle festa och passa på att äta upp sig inför den långa fastan. Från början firades fastlagen på en dag, på tisdagen, men senare utökade man festandet till tre dagar. Då fick dagarna namnen fastlagssöndagen, blåmåndagen (korvmåndag eller fläskmåndag) och fettisdag.

Det var först på 1800-talet som svensken i allmänhet hade tillgång till vetemjöl och kunde baka semlor som liknar dagens semlor, innan dess bakades de som allt annat bröd, utan kryddor. Semlan är ofta ett ämne för diskussion, vi tvistar om hur en semla ska bakas, om mandelmassan ska blandas med grädden eller inte och om hur den ska ätas, som den är eller i varm mjölk

semlor

Baka egna semlor!

ca 20 stora semlor
75 g smör
3 dl mjölk
25 g jäst
2 krm salt
1 tsk stött kardemumma
3/4 dl socker
9 dl vetemjöl (500 gram)
1 uppvispat ägg
1 tsk bakpulver

Fyllning till semlor:
200 g mandelmassa
1 dl mjölk
2 1/2 dl grädde
florsocker

Baka vetebullar:

  1. Smält smöret, tillsätt mjölken och värm till fingervarmt (ca 37 grader).
  2. Smula jästen i en bunke. Häll över mjölkenblandningen. Rör om tills jästen har löst sig.
  3. Tillsätt salt, kardemumma, socker och det mesta av mjölet.
  4. Arbeta degen smidig och jäs under bakduk 30 min.
  5. Sätt ugnen på 250 grader.
  6. Arbeta degen på mjölat bakbord och baka ut rätt små runda och släta bullar (tänk på att de jäser och blir större).
  7. Lägg bullarna på plåtar med bakplåtspapper. Låt jäsa 20 minuter övertäckta.
  8. Pensla bullarna med uppvispat ägg.
  9. Grädda i mitten av ugnen i ca 7 minuter. Låt bullarna svalna på galler under bakduk.
    För servering:
  10. Skär ett litet lock på varje bulle och gröp ur en del av inkråmet.
  11. Blanda riven mandelmassa med lite mjölk till en röra. Fyll bullarna med blandningen.
  12. Vispa grädden och klicka det på bullarna. Lägg på locken och pudra över lite florsocker! Tips! Om man inte är förtjust i mandelmassa kan man fylla vetebullarna med precis vad som helst, kanske jordgubbar och grädde eller ett annat mumsigt alternativ med drottningfyllning:
    1 dl vispgrädde
    1 brk (250 g) kesella
    1 dl hallonsylt
    2 dl (100 g) blåbär

Tures temlor!

Böckerna om Ture Sventon skrevs av författaren Åke Holmberg, den första Ture Sventon, privatdetektiv utkom första gången 1948. Ture Sventon läspar och har, i alla fall ibland, problem att uttala bokstaven ”s” eftersom han läspar. Han hette från början Sture Svensson men ändrade sitt namn på grund av sin oförmåga att uttala det. Från sitt kontor på Drottninggatan i Stockholm jagar han bovar, framförallt Ville Vessla med de spetsiga skorna. På Drottninggatan ligger också ”Rotas” konditori, det enda i landet som säljer ”temlor” året om, och just att äta ”temlor” är Ture Sventons andra favoritsysselsättning.

Böckerna om Ture Sventon:

Ture Sventon, privatdetektiv (1948)
Ture Sventon i öknen (1949) I vilken Sventon söker efter ett stulet kylskåp vid namn Nordpolen.
Ture Sventon i London (1950)
Ture Sventon i Paris (1953)
Ture Sventon i Stockholm (1954)
Ture Sventon och Isabella (1955)
Ture Sventon i spökhuset (5 noveller) (1965)
Ture Sventon i varuhuset (1968)
ure Sventon i Venedig (1973)

1968-1973 publicerades Ture Sventon som tecknad serie i Kamratposten. Sven Hemmel, som också gjorde bokillustrationerna, tecknade serien om Sventon.

Visste du att…

På Bok- och biblioteksmässan i Göteborg delas varje år priset (Temmelburken) ut till en deckarförfattare för ungdomar som utmärkt sig. Det är döpt efter Ture Sventons älskade temmelburk, för förvaring av temlor vid resor. Enligt föreningen som delar ut priset är skillnaden mellan temlor och semlor, att temlor kan ätas året om.